Så var testet gjort

Fem veckor och idag var det dags för PRCD-test och chipmärkning. I dag har ryggen känts aningen bättre, tur jag hade Linda-Mari och Beatrice som kunde bära de små, de är några vändor att gå med fem valpar. Det var ett gäng hårdingar som visserligen hade svansen nere, men endast lilltiken reagerade när hon blev chippad. De andra gnydde inte ens av den stooora nålen. Sen var de ju inte så glada över att bli fasthållna medan den lilla millilitern blod tappades förstås - lapphundsvalpar HAR röstresurser :o) Så nu åker de små provrören med post över Atlanten till New York och vi får hoppas att vi har turen med oss med många fria valpar.
Visar en bild där Pimpim leker så fint med valparna - under översikt förstås. Sen en bild på Kubiken som har sitt lilla bandage efter blodprovet.

Snart 5 veckor!

Nu börjar det hända saker. Har tagit bilder här nedan på småttingarna som nu börjat härja riktigt rejält emellanåt! Än så länge har de en hage i köket, men inom en snar framtid kommer den att vara för liten så det blir hela köket - yippi. Tur att det finns moppar! Kullen är fortfarande väldigt jämn, men man ser tydligt vilka som är hanar och vilka som är tikar. Två av hanarna har betydligt mer (gråbrun) päls än den tredje. Idag kommer Maria med familj från Jävre och tittar på de små och sen blir det till Linda-Mari för att fylla i PRCD-papprena - i morgon är det blodprovsdags. Tur att Linda-Mari erbjudit sig att följa med, det är en del snejs med att bära in fem valpar och hålla reda på alla papper.
Det är två bilder på varje valp:
1. Lilltiken
2. Stortiken (de är nästan jämnstora nu iofs)
3. Svarthanen
4. Punkarn (han har rött nagellack på hjässan)
5. Kubiken (lika lång som bred :o)

Lite depp och time flies

Lite deppigt känns det när jag nästan är på ruta ett igen vad gäller ryggen som bara jäklas. Har arbetstränat men blev sämre igen för en vecka sedan så nu är jag hemma helt igen :o( Två fördelar finns dock, jag har knappt någon ischias samt att jag äntligen fått komma på röntgen idag. Även om det till 97% är diskbråck är det ändå bättre att veta.
Time flies - valparna är nu fyra veckor. De har fått namn (Yrra, Y-Saiva, Yri, Yster och Ymer) och jag väntar på stamtavlorna, har beställt tid för PRCD-testet också, hoppas på många fria - helst alla! Här några bilder från de senaste dagarna. Bira på minerad mark, d.v.s. i valplådan. Medan mamma Qäisa är ute går det ju bra att hoppa in och kolla de små sötisarna! Kullen är väldigt jämn, måste nog märka dem med lite nagellack iallafall. Är inte lillhanen för söt när han har somnat i matskålen, jag väckte honom med kameran. Sen har vi Linda-Mari som är och kollar in vilken av tjejerna som ska flytta till Lillpite, (stortiken till vänster).

Valpfoder

Idag fick valparna prova äta uppblött valpfoder. Först visste dom inte riktigt hur man skulle göra, vilket framgår på någon av bilderna, men sedan när de väl kom på tricket, så kunde man till och med försöka simma i maten :o) Populärt var det då med vanlig mat, Qäisa har gott om mat men de är ju fem rejäla valpar så hon bör få avlastning med mjölkframställandet någon gång per dag, och snart är de ju tre veckor - redan! Sidmarkarna och jag har varit och gått runt Vitsjön med Tintin, Smulan och Exor, det gick bra när hundarna väl vant sig vid varann. Hoppas på några bilder som Sara knäppte...
En bild på nyfriserade sonen Robert fick också följa med här av bara farten, visst blev han fin fast jag tycker det kunde blivit nååågot kortare.

Nu är dom 2,5 vecka

Nu börjar det bli fart i valplådan, alla har öppnat ögonen och nu har de börjat komma upp på benen också - men fortfarande är det mest sömn som gäller. Qäisa har släppt taget lite också, vi i familjen får gå in och ut i valprummet som vi vill utan problem, men än är det bara jag som får pyssla med valparna.
Bira har blivit mycket bättre i tassen och Tintin lite mindre blyg av sig. Det går framåt det mesta alltså!
Översta två bilderna föreställer den mindre tiken med mer vitt i bröstet. Därefter den lite större tiken på två bilder. Sedan två bilder på den största hanen som jag kallar uppnäsan - kommer nog att få ett bra stop han!

Y-kullen en vecka

Här kommer några dagsfärska bilder på tjejerna i Y-kullen. De två översta bilderna föreställer den större tiken med bara några vita, spridda strån i bringan, hon väger idag 605 gram. Nästa två bilder är på minsta damen som har normalstor bringfläck och väger 520 gram. (Största pojken väger hela 712 gram och näst störste ligger inte långt efter med sina 660 gram, minsta grabben väger 550.) Bilderna med två valpar är tjejerna.

Valpar och spårning

I måndags kväll kom fem fina Qäisa-Pjesker-valpar, de vägde mellan 275 och 350 gram så de var jämna och fina. Qäisa är ju fodertik, bor alltså inte här i vanliga fall så hon är extra vaksam och vaktar valparna från allt ont och icke ont :O) men hon verkar iallafall trivas och valparna växer så det knakar. På en av bilderna syns de nyfödda valparna. Nya bilder ska vi ta i morgon när de är en vecka.
Idag var matte så less att vila och gå här hemma så en inbjudan till att följa med ut i skogen och lägga blodspår togs tacksamt emot, även om både jag med styva ryggen och Bira med onda tassen nog får sota för det i morgon... Det blev några trevliga timmar i skogen med Inger, Helena, Magnus deras småttingar. Hundarna Dadjat, Pjesker, Imra och finskan Bira var alla duktiga på sitt sätt. Bira tyckte blodspåret var läskigt men tog det ändå bra.